Resesällskap

Idag var vi ute och körde bil hur länge som helst. Jag gillar inte riktigt att sitta i buren, nu har jag dessutom fått sällskap... Milo vill bara busa, fast det är lite för litet utrymme för det. Jag ignorerar honom, till slut somnar han. Hur man nu kan sova när man åker bil?

Väl framme i skogen höll jag utkik efter Ebba och Bea, de brukar ju vara här, men det var de inte... Tråkigt! Vi gick en annorlunda väg, på små smala stigar, genom vattenpölar och annat. Det finns mycket att nosa på i skogen. Det regnade lite, men det var inte så kallt.

Och de har börjat släppa ut den lille från sitt fängelse mer och mer. Han får tassa omkring och upptäcka lägenheten, men givetvis följer jag hans steg. Måste ju övervaka! Helst från en punkt högt upp... Och jag tillåter inte att han är på mina ställen. Det vill säga soffan, sängen, buren och lite andra ställen. Frågan är om jag ska tillåta honom att göra något alls. Han lyssnar inte på mina tillrättavisningar i alla fall.