Chi.. Va? Va?

För några dagar sen såg jag en mycket märklig uppenbarelse. Jag blev överraskad på parkering, det var ett underligt litet djur som passerade. Jag spetsade nosen, pejlade in med öronen och var på helspänn, ville verkligen inte gå fram och hälsa innan jag visste vad det var. En råtta? En katt? En hund? Jag stod helt oförstående. Jag menar, va?!

Tydligen var det en chihuahua. Chi-hua-hua. Tjivava. Ja, ni hör ju själva. Det kan inte vara lätt när alla andra hundar skrattar åt en. Jag är ledsen, men jag kan inte ta dem på allvar. Stackars liten. Jag vände på klacken och trippade därifrån.

(För protokollet vill jag också tillföra att jag absolut inte är någon rashatare. Jag gillar bara vissa hundar mindre.)